Från Champions League till  Enköping. Jesper Blomqvist stortrivs i sin nya roll som tränare. Foto: Suvad Mrkonjic

"Ibland kokar det"

Han har haft flera av de största som lärare. Så det är klart att ämnet inspirationskällor dyker upp i intervjun.
- Det gick inte att låta bli att ryckas med. Passet leddes med ett otroligt engagemang. Det är en grej jag tagit med mig, säger Jesper Blomqvist.
Från vem? Capello? Ferguson? Sacchi? Ancelotti?
Inte riktigt. Däremot Susanne Lanefeldt.

Namn: Jesper Blomqvist.
Född: 5 februari 1974.
Bor: Lägenhet på Östermalm i Stockholm.
Familj: Singel.
Klubbar som spelare: Tavelsjö AIK (–91), Umeå FC (1992–93), IFK Göteborg (1993–96), Milan (1996–97), Parma (1997–98), Manchester United (1998– 2001), Everton (2001–02),
Charlton (2003), Djurgården (2003).
Klubbar som tränare: Djurgårdens juniorer (2006), Enköpings SK (2007–).

Jesper Blomqvist om sina tidigare stortränare...
...Fabio Capello - då tränare för Milan.
”Han hade en otroligt vinnarmentalitet. Ville alltid vinna till varje pris, hur det än såg ut. I längden inte speciellt kul.”

...Carlo Ancelotti - då tränare för Parma.
”En väldigt mjuk tränartyp som jag trivdes med. Väldigt bra på att prata med oss spelare.”

...Sir Alex Ferguson - tränare för Manchester United.
”Han trodde verkligen alltid på sina idéer – och lyckades få oss spelare att också tro blint på dem. Dessutom en verklig vinnarskalle.”

...Arrigo Sacchi - då tränare för Milan.
”Den som kan mest fotboll av alla – och lärt mig mest. Först nu begriper jag egentligen hur rätt han hade i flera saker.”

Solen skiner över Östermalm i Stockholm när Enköpings nye tränare anländer några minuter sent till vårt möte.
– Förlåt, men det gick så bra på gymmet att tiden for i väg, ursäktar sig Jesper Blomqvist.
Det är okej.
I solskenet har jag ju haft tid att tänka tillbaka på den regniga eftermiddag då jag första gången träffade Blomqvist. Det är faktiskt snart 20 år sedan.
Idylliska Klackens IP i lilla Tavelsjö. Fullspikat. Byns pojklag har ju gjort det omöjliga: lyckats ta sig till slutspelet i pojk-SM. Och nu var stora AIK från huvudstaden på besök.
Det var förstås hur stort som helst.
Byagrabbarna gjorde en bragdmatch och pressade hårt mot AIK:s mål som en viss Magnus Hedman vaktade. Det var 1–1 i full tid – men i förlängningen avgjorde AIK.
Själv var jag utsänd från lokaltidningen Västerbottens Folkblad som dessutom var matchsponsor. I uppdraget ingick att dela ut en väska med reklamgrejor från blaskan till matchens bäste spelare.
Valet var väldigt enkelt. Den blonde ynglingen på vänsterkanten i hemmalaget var nämligen fullständigt dominant.
– Tack ska du ha, sa han blygt och gick i väg med sin väska och ett VF-paraply.

Skadefylld karriär som spelare

Nästan två decennier senare är det en betydligt mindre blyg Jesper Blomqvist som njuter av pastan på favoritrestaurangen på Roslagsgatan.
– Jag kommer ihåg matchen mycket väl. Och känner jag mamma rätt finns nog de där grejerna sparade hemma i Tavelsjö.
33-årige Blomqvist skadefyllda karriär som spelare är som över. Listan på hans utländska klubbadresser kommer dock för alltid att imponera: Milan, Parma, Manchester United, Everton och Charlton.
Eller kanske ännu mer några av tränarna: Fabio Capello (i dag Real Madrid), Carlo Ancelotti (Milan), Sir Alex Ferguson (Manchester United) – en trio som den här säsongen närmast kan ta storslam i europeisk toppfotboll.

Roll som tränare på elitnivå

Samtidigt tar nu Jesper Blomqvist sina första stapplande steg i rollen som tränare på elitnivå. Tillsammans med Bosse Peterson leder han Enköping i Superettan.
Eller stapplande, förresten. Ska jag tro rutinerade Peterson är Jesper Blomqvist redan på väg mot succé i full fart.
– Jesper är vårt bästa nyförvärv. Han har kommit oerhört långt på väldigt kort tid. För mig själv är det en jättekick att få jobba med Jesper, säger Peterson.
Dessutom går det bra för Enköping. Nykomlingen ligger sexa med bara en förlust efter fem omgångar.
Över sin extrastora portion, ”jag är ju stammis här”, hukar Jesper Blomqvist för berömmet men utvecklar gärna sin tränarfilosofi.
– Jag försöker bidra med så mycket energi som möjligt till varje träning. Jag tror inte på modellen med en tränare som bara kör i gång en övning och står tyst och tittar på. Nä, engagemang är min modell.
Hur funkar samarbetet med Peterson?
– Bra. Jag lär mig mycket av honom. Ibland kokar det ordentligt mellan oss på hans kontor, men i förlängningen är det ofta just de diskussionerna som är allra mest utvecklande.
Tränarkarriären har bara börjat – hur ser du på fortsättningen?
– Redan nu har jag fattat att man inte ska tänka för långt framåt. Det räcker med tre raka förluster så kan allt hända.
– Men får jag önska så skulle det vara väldigt kul att få fortsätta med det här
laget nästa år. Då skulle man inte börja från noll, utan kunna bygga vidare på vad vi gör just nu.
Om du tittar längre fram?
– Drömmen är att någon gång få träna ett lag tillsammans med lillebrorsan, Joakim. Han tränar Tavelsjö i division fyra och Västerbottens pojklänslag.
På vilken nivå då?
– Det spelar ingen som helst roll. Bara vi får ha ett lag tillsammans.

Kastade kryckorna nyligen

Vi lämnar restaurangen med de översvallande tackropen från personalen ringande i öronen. Jesper Blomqvist haltar i väg med sin Dolce & Gabbana-väska på axeln.
Det är bara tre veckor sedan han kastade kryckorna efter sin senaste operation.
Vilket för oss tillbaka till Susanne Lanefeldt.
– Jag var på Sturebadet för lite rehabträning när hon körde ett pass vattengympa med några äldre damer och herrar. Fantastisk energi. Det gick inte att stå still. Det vill jag ta med mig till Enköping.
Alla ni boende runt Enavallen är härmed informerade:
Hör ni en mansröst vråla ”KNIIIIP!” i sommar så vet ni nu varför.